Författararkiv: admin

•

För den off. lydnadsklass. tävlingen 2011-05-28.

Domare: Bengt Fagerberg

Klass 1

Schpindel Taken  By Storm                          Nora Paulsen                                  Norge                  195 p         1:a pr.

Seamist On ice                                              Tina Andersen                                    -“-                       171 p        1:a pr.

Away to me Solita                                           Marléne Allebring                         Tanum                   170 p       1:a pr.

Rådaskogens SecondHot Holiday             Tenje Kjaer                                      Norge                   161 p        1:a pr

Klass 

Emser                                                               Yvonne Sirkka                     Bengtfors BK                  175 p      1:a pr

Precieus Bijou Charm                                   Marita Kristoffersen                      Norge                   143 p       2:a pr

Klass 3

Amorand´s Fable O´The Gannet             Randi Dahle Johansen                  Norge                    304 p      1:a pr

Kogaråsen´s  Tindra                                   Åsa Elgqvist                                      GMPK                     304 p     1:a pr

Ravneberget´s Idun                                    Laila Johannessen                           Norge                     256 P      1:a pr

Kalof´s Mackie                                             Sara Kjeld sen                                    Svensk HU            247 p     2:a pr

•

Det är jätteviktigt att du som hundförare inte utsätter din bäste vän för onödiga skador!

Låt oss ta en kapplöpningshund som exempel. När starten går och hundarna släpps ut ur boxarna uppnår hunden en hastighet av 60-70 kilometer i timmen på bara några sekunder. Om en sådan hund inte är uppvärmd och vävnaden inte är förberedd för arbete, är risken för sträckningar och andra skador mycket stor.

Arbetshundar, jakthundar, brukshundar och vanliga familjehundar ustätts också ofta för plötliga påfrestningar, vare sig de är i tjänst eller i häftig lek med andra hundar. Ett vanligt exempel är att ta in hunden i en kall bil på vintern för att sen släppa ut den för att rusa runt och leka.

Med uppvärmnig menas att man genom aktivitet värmer upp vävnader och höjer temperaturen i musklerna. Genom den ökade blodgenomströmningen får musklerna lättare att ta upp näring. Hastigheten på nervimpulserna som får musklerna att dra sig samman ökar och hunden kan springa fortare med mindre risk för skador som följd.

Uppvärmning kan bestå av att man promenerar hunden kopplad i 15-20 minuter innan man släpper den lös att springa fritt. På så sätt får musklerna mjukas upp och är förberedda på fysikt arbete. Hundar som tävlar eller arbetar i tjänst kan värmas upp mer målmedvetet. En bra uppvärmning tröttar inte ut hunden utan ökar blodcirkulationen och värmer upp musklerna. Den ser dessutom till att lederna smörjs med ledvätska.

Detta ökar rörligheten och gör dem smidigare. En sådan hund har möjlighet att sträcka ut i sin fulla längd. Därefter är hunden beredd att göra en krävande kroppsansträngning utan att löpa särskilt stor risk att skadas. Tävlande hundar som förväntas att ge allt, krävs att vara friska och en skadefria. Du kan också precis som tävlingshundar gör värma upp mer målorienterat.

Nedan finner du en checklista som kan vara till hjälp vid uppvärmningen:

1 Gå sakta med hunden i koppel för att efter en liten stund försiktigt ökar tempot. Bör räcka med 2-3 minuter.

2 Trava i 2-3 minuter.

3 Öka till galopp i ca 1 minut.

4 Låt hunden göra några korta explosiva rörelser.

5 Varva ned en aning genom att avsluta uppvärmningen med att gå tillbaka till travtakt och sedan ner till gångtempo.

Vi som hundägare kan inte förhindra alla olyckor. Men vad vi kan göra för att förebygga muskelrelaterade problem och belastningsskador är att värma upp hunden regelbundet. Detta håller hunden i fysisk och psykisk god balans. Det får kanske behålla den friska unghundens naturliga rörlighet högt upp i åldern.

Artiklen/Insändaren är skriven av Jörn Oleby, författare av boken Hundmassage och Stretching www.canis.se.

•

Medlemsregler

Information om medlemskap och avgifter inom Svenska Brukshundklubben. För medlemskap i Svenska Brukshundklubben (SBK) och tillhörande lokal- eller rasklubb betalas en avgift bestående av, beroende på medlemskategori, en central och/eller en lokal del.

Central avgift går till SBK-förbundet för bedrivande av central verksamhet. Helbetalande medlem (A-medlem), utlandsmedlem (U-medlem) och hedersmedlem i klubb (HK-medlem) är de kategorier som betalar central avgift. SBKs kongress beslutar om den centrala avgiftens storlek.

Lokal avgift går till lokal-/rasklubb för bedrivande av deras verksamhet. Klubbens årsmöte beslutar om storleken på den lokala avgiften vid klubbens ordinarie årsmöte. Då denna avgift läggs på den centrala avgiften varierar medlemsavgiftens storlek beroende på vilken klubb man söker medlemskap i.

OBS! Helbetalande medlemmar (A-medlem), ungdomsmedlemmar (B-medlem), utlandsmedlemmar (U-medlem), hedersledamöter (H-medlem) och hedersmedlem i klubb (HK-medlem) erhåller tidningen Brukshunden.
Alla medlemskategorier och ändringar i dessa skall redovisas till förbundskansliet av klubbens kassör.

När det gäller vilken klubb man vill tävla för regleras detta i tävlingsreglerna. Grundregeln är att man bara får tävla för en klubb per säsong. För alla tävlingar utom draghundsporten gäller kalenderåret. För draghundsverksamheten gäller årsintervallet 1/7 - 30/6.

Medlemskapskategorier
(se även Organisationspärmen under flik 4.1, SBK Grundstadga: § 6 Medlemskap)

Nedan följer en beskrivning av de olika medlemskategorier som finns inom Svenska Brukshundklubben. Medlemskapets giltighetstid är för samtliga kategorier ett (1) år från inbetalningsdatum.

Helbetalande medlem (A-medlem)
När en person tecknar ett medlemskap första gången i SBK sker det vanligen vid tillfället då man börjar en nybörjarkurs på en lokal brukshundklubb. Det är även vanligt att valpköpare söker direkt medlemskap i någon av SBKs rasklubbar.

Vid det första inträdet ska ett helbetalande medlemskap lösas (med en central förbundsavgift och en lokal avgift).

Ungdomsmedlem (B-medlem)
Medlemmen är även med i Svensk ungdom, men får inte ungdomstidningen bara Brukshunden, för att få den tidningen måste medlemmen lösa genom SKK:

 

OBS! De ungdomar mellan 7-25 år, som betalar medlem-skap till Svenska Brukshundsklubben, erhåller som medlemstidning endast tidningen Brukshunden.

För medlemmar mellan 7 och 25 år, vilka betalar fastställt medlemskap till Sveriges Hundungdom (SHU), erhåller genom inbetalning av fastställd avgift tre medlemskap för samma avgift. De blir automatiskt medlem i en av Sveriges Hundungdoms lokalklubbar och en av Svenska Kennelklubbens (SKK) länsklubbar. Därutöver får medlemmen välja vilken av SKKs specialklubbar man vill vara med i, t ex Svenska Brukshundklubben.

Till B-medlemskap kan ej familjemedlemskap kopplas.

För att särskilja ungdomar från SHU och SBK vid administrativ hantering och i medlemsstatistik har dessa delats in i kategoriindelningarna B (SHU) respektive BB (SBK).

Familjemedlemskap (C-medlem)
En A-medlems familjemedlemmar, boende på samma adress, kan lösa familjemedlemskap (C-medlemskap) i samma klubb som den förstnämnde. Då betalar familjemedlem bara en lokal klubbavgift och hushållet får ett exemplar av tidningen Brukshunden till hemadressen.

Familjemedlemskap kan endast lösas i den klubb där familjens A-medlemskap finns registrerat.

Delbetalande medlem (D-medlem)
Om en medlem först löst och innehar ett giltigt A-medlemskap i en rasklubb och sedan vill gå kurs på en lokal brukshundklubb, kan vederbörande lösa ett delbetalande medlemskap (D-medlemskap) i den aktuella lokalklubben. Då betalas endast en lokal avgift.

Till detta D-medlemskap i lokalklubb kan även familjemedlemskap lösas, i aktuell klubb för övriga familjemedlemmar.

D-medlemskap är alltså avsett för helbetalande medlem (A-medlem), ungdomsmedlem (B-medlem) eller familjemedlem (C-medlem), som önskar vara medlem i ytterligare en eller flera av SBKs lokal-/rasklubbar.

Hedersledamot (H-medlem)
Hedersledamöter utses av SBKs kongress. Dessa betalar inte någon medlemsavgift (vare sig central eller lokal avgift).

Hedersmedlem Klubb (HK-medlem)
Lokal- eller rasklubb utser dessa hedersmedlemmar och betalar den centrala medlemsavgiften till förbundet. HK-medlem får ett nytt medlemskort varje år och fakturan från förbundskansliet går direkt till den aktuella lokal- eller rasklubben.

När en klubb utser en HK-medlem ska uppgift om detta (undertecknad av två styrelseledamöter) skickas till förbundskansliet för registrering.

Utlandsmedlem (U-medlem)
Person som bor i annat land än Sverige kan lösa utlandsmedlemskap (U-medlem) i SBK.

U-medlem kan inte vara delbetalande (D-medlem) och familjemedlemskap (C-medlemskap) kan inte lösas i anknytning till utlandsmedlemskapet.

•

Som medlem i Tanums Brukshundklubb har du tillgång till  våra Agility och Lydnadsplaner, dessutom får du delta i alla aktiviteter som anordnas på klubben. Vid kurser, tävlingar och andra arrangemang hålls vår klubbstuga öppen med försäljning av fika.

Du är också olycksfallsförsäkrad och har 10 % på AGRIA: s hundförsäkring. Som A-medlem i Tanums Brukshundklubb blir du även automatiskt medlem i Svenska Brukshundklubben (SBK) och får då även tidningen "Brukshunden" 6 gånger/år. Delbetalande medlem kan du bli om du redan är medlem i någon annan lokalklubb eller någon av SBK: s rasklubbar:
Australien Cattledog, Australian Shepherd, Beauceron, Belgisk Vallhund, Bouvier Des Flandres, Boxer, Briard,  Collie, Dobermann, Hollandse Herdershond, Hovawart, Kelpie, Riesenschnauzer, Rottweiler, Schäfer, Svart Terrier, Vit herdehund.

Hjärtligt välkommen till våran klubb!